Dvärghamstrar och diabetes
När vi testar urinen med teststicka visar det om hamstern har socker i urinen.
Positivt utslag talar om att det är socker i urinen. Det är inte diabetes.
Jag har haft hamstrar med socker i urinen i ett år, som inte har utvecklat någon diabetes. Dessa hamstrar har bara fått Doggy hundfoder och vildfågel blandning av mig.
När det går åt ca 75 ml vatten om dagen, sandbadet är som en sandstrand, det är kiss även i resten av buren, hamstern ser tärd ut och har stor bakdel (typ päron), den börjar lukta illa (lite åt den metallukt som blod har) Då är det diabetes.
Jag har haft köpare där deras hamstrar med socker i urinen, har levde över ett år utan att utveckla diabetes.
För att ställa diagnosen diabetes hos människor, så används INTE teststickor som mäter socker i urinen. Det krävs blodprov för det.
Ett långtidsvärde som ger information om hur blodsockret varit senaste 2-3 månader.
Värdet ska vara högst 42 mmol/L.
Värde 48 mmol/L eller högre vid mer än ett tillfälle, gör att läkaren kan ställa diagnosen diabetes.
Ett fastevärde (tas på morgonen och man får inte äta något efter 24.00).
Ska vara mellan 4.0-6.0 mmol/ L.
Fastevärde 7.0 mmol/L eller mer vid flera olika tillfällen göra att läkaren kan ställer diagnosen diabetes.
Jag har haft höga långtidsvärden och höga fastevärden, men har ännu inte fått diabetes, utan diagnosen prediabetes.
Jag har inga symtom på diabetes.
Ökad törst, ökad urinmängd och vikt nedgång är symtom som även människor får.
Jag vet inte vilka gränsvärden i blodet som gäller på en dvärghamster. Men det jag vet är att vi tar inga blodprov på dvärghamstrar.
Så vi måste använda deras symtom för att ställa diagnosen diabetes på dvärghamstrar.
Socker i urinen är socker i urinen och INTE ett test för att se om hamstern har diabetes.
Dvärghamstrar kan ha socker i urinen, ha negativt resultatet två gånger för att sedan ha positivt för socker i urinen fjärde gången den testas.
Man tror att den predestinerade risken för att utveckla diabetes hos dvärghamstrar nedärvs som polygen recessiv arvsgång.
Man ofta får socker i urinen hos en kull där föräldrarna kommer från olika linjer, en linje i detta fall rör sig ofta om mer än sex led.
Dvärghamstrarna får nu två olika DNA molekyler som kopplas ihop. Det handlar om mutationer på kromosomerna på DNA molekylen. Så helt plötsligt så dubblas två gener som inte har dubbleras förut. För när hamstrarna kom från "samma släkt" så var det "ingen förändring" i DNA molekylen gener.
Den nya DNA molekylen kan alltså dubblera två mutationen.
Så då kan det bli ”jackpott” när de påverkade polygena generna möts.
Nedan är beskrivning om nedärvning av polygena sjukdomar hos människor.
"Snabbkurs" om genetik, finns hos SKK gällande hundar.
När vi testar urinen med teststicka visar det om hamstern har socker i urinen.
Positivt utslag talar om att det är socker i urinen. Det är inte diabetes.
Jag har haft hamstrar med socker i urinen i ett år, som inte har utvecklat någon diabetes. Dessa hamstrar har bara fått Doggy hundfoder och vildfågel blandning av mig.
När det går åt ca 75 ml vatten om dagen, sandbadet är som en sandstrand, det är kiss även i resten av buren, hamstern ser tärd ut och har stor bakdel (typ päron), den börjar lukta illa (lite åt den metallukt som blod har) Då är det diabetes.
Jag har haft köpare där deras hamstrar med socker i urinen, har levde över ett år utan att utveckla diabetes.
För att ställa diagnosen diabetes hos människor, så används INTE teststickor som mäter socker i urinen. Det krävs blodprov för det.
Ett långtidsvärde som ger information om hur blodsockret varit senaste 2-3 månader.
Värdet ska vara högst 42 mmol/L.
Värde 48 mmol/L eller högre vid mer än ett tillfälle, gör att läkaren kan ställa diagnosen diabetes.
Ett fastevärde (tas på morgonen och man får inte äta något efter 24.00).
Ska vara mellan 4.0-6.0 mmol/ L.
Fastevärde 7.0 mmol/L eller mer vid flera olika tillfällen göra att läkaren kan ställer diagnosen diabetes.
Jag har haft höga långtidsvärden och höga fastevärden, men har ännu inte fått diabetes, utan diagnosen prediabetes.
Jag har inga symtom på diabetes.
Ökad törst, ökad urinmängd och vikt nedgång är symtom som även människor får.
Jag vet inte vilka gränsvärden i blodet som gäller på en dvärghamster. Men det jag vet är att vi tar inga blodprov på dvärghamstrar.
Så vi måste använda deras symtom för att ställa diagnosen diabetes på dvärghamstrar.
Socker i urinen är socker i urinen och INTE ett test för att se om hamstern har diabetes.
Dvärghamstrar kan ha socker i urinen, ha negativt resultatet två gånger för att sedan ha positivt för socker i urinen fjärde gången den testas.
Man tror att den predestinerade risken för att utveckla diabetes hos dvärghamstrar nedärvs som polygen recessiv arvsgång.
Man ofta får socker i urinen hos en kull där föräldrarna kommer från olika linjer, en linje i detta fall rör sig ofta om mer än sex led.
Dvärghamstrarna får nu två olika DNA molekyler som kopplas ihop. Det handlar om mutationer på kromosomerna på DNA molekylen. Så helt plötsligt så dubblas två gener som inte har dubbleras förut. För när hamstrarna kom från "samma släkt" så var det "ingen förändring" i DNA molekylen gener.
Den nya DNA molekylen kan alltså dubblera två mutationen.
Så då kan det bli ”jackpott” när de påverkade polygena generna möts.
Nedan är beskrivning om nedärvning av polygena sjukdomar hos människor.
"Snabbkurs" om genetik, finns hos SKK gällande hundar.
Polygen sjukdom (människor)
Men principen är lika för alla "arter".
Polygena eller komplexa genetiska sjukdomar beror på mutationer i flera olika gener. Förhållandevis många genetiska sjukdomar är polygena, till exempel allergier, autoimmuna sjukdomar, psykiatriska sjukdomar och vissa typer av cancer.
I vissa fall ärvs mutationerna från någon av föräldrarna eller från båda, i vissa fall har mutationen uppstått i den person som är sjuk. Olika miljöfaktorer kan påverka om en sjukdom bryter ut eller inte. Det kan därför vara svårt att förutsäga om en person kommer att utveckla sjukdomen.
Olika individer kan bära på olika kombinationer av mutationer som i slutändan leder fram till en och samma sjukdom. Det för med sig olika svårigheter.
Till exempel kan det vara svårt att diagonsticera sjukdomen utifrån patientens arvsmassa. Det är också ett av skälen till att det är svårt att utveckla behandlingsmetoder och läkemedel.
Kunskapen om de olika mutationerna som bidrar till polygena sjukdomar används också för att förstå hur sjukdomen fungerar och påverkar kroppen. För att kunna dra slutsatser om vilka mutationer som bidrar till en sjukdom måste arvsmassan hos många människor analyseras, både de som har sjukdomen och de som är friska.
Många forskare bygger upp eller använder sig av redan existerande biobanker. Med hjälp av uppgifter om till exempel levnadsvanor, kan även andra faktorer som samspelar med generna identifieras.
(uppdaterad 2014-09-19)
Texten kommer härifrån.
Men principen är lika för alla "arter".
Polygena eller komplexa genetiska sjukdomar beror på mutationer i flera olika gener. Förhållandevis många genetiska sjukdomar är polygena, till exempel allergier, autoimmuna sjukdomar, psykiatriska sjukdomar och vissa typer av cancer.
I vissa fall ärvs mutationerna från någon av föräldrarna eller från båda, i vissa fall har mutationen uppstått i den person som är sjuk. Olika miljöfaktorer kan påverka om en sjukdom bryter ut eller inte. Det kan därför vara svårt att förutsäga om en person kommer att utveckla sjukdomen.
Olika individer kan bära på olika kombinationer av mutationer som i slutändan leder fram till en och samma sjukdom. Det för med sig olika svårigheter.
Till exempel kan det vara svårt att diagonsticera sjukdomen utifrån patientens arvsmassa. Det är också ett av skälen till att det är svårt att utveckla behandlingsmetoder och läkemedel.
Kunskapen om de olika mutationerna som bidrar till polygena sjukdomar används också för att förstå hur sjukdomen fungerar och påverkar kroppen. För att kunna dra slutsatser om vilka mutationer som bidrar till en sjukdom måste arvsmassan hos många människor analyseras, både de som har sjukdomen och de som är friska.
Många forskare bygger upp eller använder sig av redan existerande biobanker. Med hjälp av uppgifter om till exempel levnadsvanor, kan även andra faktorer som samspelar med generna identifieras.
(uppdaterad 2014-09-19)
Texten kommer härifrån.
Det viktigaste i texen ovan.
För en av de vanligaste formerna av diabetes har 12 olika gener hittills påvisats.
Varje gen kan förekomma i många olika former men om man antar att det enbart finns två alternativ alleler för varje gen betyder det att det kommer finnas minst tre olika tänkbara alternativ.
Om det är 12 olika gener som påverkar sjukdomsprocessen innebär det att det finns 531 144 olika tänkbara kombinationer av anlagsuppsättningar.
Så är det lätt att förstå begränsningarna när det gäller möjligheten att göra meningsfulla uttalande om en enskilds individs risk att bli sjuk.
Texen kommer från SOU 2004:020 Genetik, integritet och etik sidan 70.
Jag har inte hittat hur många gener som är inblandade i dvärghamstrarna "förmåga" att utveckla diabetes.
Texen ovan är för människor.
För en av de vanligaste formerna av diabetes har 12 olika gener hittills påvisats.
Varje gen kan förekomma i många olika former men om man antar att det enbart finns två alternativ alleler för varje gen betyder det att det kommer finnas minst tre olika tänkbara alternativ.
Om det är 12 olika gener som påverkar sjukdomsprocessen innebär det att det finns 531 144 olika tänkbara kombinationer av anlagsuppsättningar.
Så är det lätt att förstå begränsningarna när det gäller möjligheten att göra meningsfulla uttalande om en enskilds individs risk att bli sjuk.
Texen kommer från SOU 2004:020 Genetik, integritet och etik sidan 70.
Jag har inte hittat hur många gener som är inblandade i dvärghamstrarna "förmåga" att utveckla diabetes.
Texen ovan är för människor.